Chinosmatte

Tänkte jag skulle bjuda på en liten truddelutt i text som jag skrev för många år sen ! Tror jag var 16 år (6 år sen) och texten betyder massor för mig !

Drar täcket över huvet, låter dagarna passera
En sak har jag lärt mig, jag ska inte planera
Har bara just att fälla en tår
Kommer du inte nu vill jag att du alltid går
För jag kan inte leva med att ha dig ibland
Och när jag som mest behöver hålla en hand
Ska jag stå ut med att du bara finns i mina tankar
Även om du inte tror så har jag ett hjärta som bankar
Som slår ett slag för varje sak som är bra om dej
Som gör att jag tror jag börjat känna nåt för dig
Jag vet inte vad man ska kalla det för nåt
Och jag tror inte du vet hur dåligt jag har mått
Jag vet inga ord att säga när jag inser
Att ju men jag hör o ser dig växer känslan mer o mer
Och det jag vill få fram för er som jag sjunger för
Är att ni ska veta att mitt hjärta bara dör.

Om du visste hur mycket du betyder
om du visste hur mycket jag bryr mig
Världen kan vara så tuff och elak
men det går att rätta till allt som felat

Allt jag ser djupt i dina ögon
Är en blick av tomrum och önskan
Att vara den som fått ro i sin själ
När den dagen kommer önskar jag att få va där

Att finnas där och ge dig hopp
Ge dig styrka och mod att inte ge upp
För att springa från livet och hoppas på de bästa
Det orsakar bara mer sorg och smärta


Jag var rätt poetisk där ett tag och skrev huuuuur mycket som helst ! Önskar jag kunde få tillbaka lite utav den inspirationen!

Ni får gärna kommentera och skriva vad ni tycker ! :)

Ställt mig i IDOL-kön 6.40 imorse. Köat, och dansat och sjungit, ätit skrattat nervat sönder och väntat i ca 7,5 timmar för att sjunga 1.30 min för en jury.

Jag frågade mig själv många ggr varför jag utsatte mig för detta. Men det vet jag nu!

Det har varit en helt sjuk dag idag och framför allt ställa sig framför en jury (dock ej den stora) och sjunga, helt acapella och totalt utlämnad. Men det var värt det. Känslan efteråt att man verkligen förstår vad det är man har gjort får en till en sån adrenalinkick utav dess like.

Efter all väntan blev jag rätt drastiskt och plötsligt indragen till juryn och fick sjunga först. Efter första tonen kom nervositeten som skulle funnits där under hela dagen?!... Satte ALLA höga toner och de ja var rädd för, dock sken det nog igenom ganska bra att jag var nervös. OCH speciellt när två söta killar sitter och tittar rakt på en och tindrar och ler emot en.

- Jättebra låtval och du har fin röst, men du går tyvärr inte vidare.

- Åh tack, men det var nog att jag vågade just detta och kunde bevisa att jag klarade som betydde mest för mig och jag tackade för mig och gick mot dörren.

- Och du ! Hälsa alla dina vänner och din familj att du KAN sjunga.

Där var det slut. Otroligt upprymd av alla känslor glömde jag rätt fort igen vad jag höll på med. Haha... det kommer nog ta ett tag för det att sjunka in.

Jag nådde fram till det jag ville idag och det var inte att gå vidare och bli nästa IDOL utan jag vann över mig själv och jag kommer minnas denna dag för evigt!